Beräkningsgrundande fasad
Vid beräkning av en byggnads höjd utgår man först från en fasad, ofta husets ena långsida, entrésida, sida mot gata, vatten eller grönområde. Det ska vara den sida som har mest allmän påverkan. Den fasaden kallas beräkningsgrundande fasad. Vilken fasad som är beräkningsgrundande prövas i varje enskilt fall.
Boverket har i ett allmänt råd förklarat hur den beräkningsgrundande fasaden ska väljas:
”I första hand bör detta vara ena långsidan. En byggnad av traditionell typ med tak, som från byggnadens långsidor reser sig mot en takås, har gavlar som inte påverkar höjdmåttet. Vid lika fasadlängder får, med hänsyn till omgivningen, avgöras vilken fasad som skall vara beräkningsgrundande. /…/ Normalt bör en fasad parallell med gatans längdriktning vara beräkningsgrundande.” Boverkets allmännaråd 1995:3
Allmän påverkan
Boverket har sedermera i yttranden till domstolar angett att det i första hand är den långsida med störst allmän påverkan som ska väljas, och att byggnadshöjden ska beräknas enbart på en fasad och inte på flera.
I de fall byggnaden avviker från den traditionella grundtypen får det med hänsyn till omständigheterna bedömas vilken eller vilka väggytor som ska vara beräkningsgrundande.
De allmänna råden är inte juridiskt bindande utan utgör ett komplement vidrättstillämpningen.
Ett problem är hur den beräkningsgrundande fasaden ska väljas när det finns flera allmänna platser runt byggnaden.Viktiga faktorer att då ta hänsyn till är om fasaden vetter mot gatan eller grönområde samt om huvudentrén är på densamma.
En större takkupa eller frontespis (ett mer eller mindre framträdande mittparti på en byggnads huvudfasad) kan påverka byggnadens höjd om den är placerad på den beräkningsgrundande fasaden. Taksprång utanför kupans fasadplan behöver dock inte beaktas.
Mark- och miljööverdomstolen
Mål P 8739-15 2016-04-27
”Av Boverkets allmänna råd framgår att det vid beräkning av byggnadshöjd bör fastslås en beräkningsgrundande fasad. I första hand bör detta vara ena långsidan eftersom en byggnad av traditionell typ med tak, som från byggnadens långsidor reser sig mot en takås, har gavlar som inte påverkar höjdmåttet./…/ För att slå fast vilken av långsidorna som ska vara beräkningsgrundande blir det avgörande vilken fasad som har störst allmän påverkan (se bl.a. MÖD 2014:43).”