Planbesked
Det är kommunen som har rätt att besluta om, när och vilka detaljplaner som skall upprättas, ändras eller upphävas. En möjlighet för utomstående att begära ett så kallat planbesked tillkom genom den nya plan- och bygglagen, som gäller sedan den 2 maj 2011.
Om en person, organisation eller ett företag vill göra en åtgärd, till exempel bygga ett antal bostadshus, som kräver att en detaljplan upprättas ska kommunen på begäran lämna besked hur den ser på begäran, i ett planbesked. Det kan också handla om en åtgärd som strider mot befintlig detaljplan och att planen därför önskas ändras eller upphävas. Meningen med planbeskedet är att de som har för avsikt att genomföra en åtgärd ska kunna få ett tydligt besked om huruvida kommunen tänker inleda ett planläggningsarbete eller inte. I planbeskedet meddelas även när planarbetet bedöms kunna påbörjas.
Ett planbesked är däremot inte bindande och kan inte överklagas. Beslutet ska inte heller uppfattas som ett slutligt ställningstagande från kommunens sida, eftersom det handlar om ett mycket tidigt principbesked som enbart innebär ett ställningstagande till om planarbete ska inledas eller inte. Av samma skäl är det inte motiverat att behandla miljökonsekvenser i en begäran om planbesked.
En begäran om planbesked ska vara skriftlig. Ändamålet med åtgärden ska framgå och en karta ska bifogas som visar vilket område som berörs. Om åtgärden gäller byggnadsverk ska ansökan innehålla en beskrivning av karaktären och den ungefärliga omfattningen. Det kan exempelvis vara husens våningsantal, uppskattat antal lägenheter eller utformningen i stort, till exempel om husen ska vara friliggande eller sammanbyggda.
Kommunen är skyldig att besluta om planbesked senast inom fyra månader från den dag då en fullständig begäran kommit in. Kommunen och den som gjort begäran kan dock komma överens om en annan tid.
Principiellt viktiga planinitiativ som, om de fullföljs genom en detaljplan och genomförs, kan komma att innebära stora och långsiktiga åtaganden för kommunen tas lämpligen av kommunfullmäktige. Planinitiativ som avser små åtgärder som endast kräver en liten ändring av gällande detaljplan eller områdesbestämmelser kan däremot tas av en tjänsteman på delegation.
Ett positivt planbesked innebär ingen garanti för att en plan slutligen kommer att antas. Detaljplaneförslagets inriktning eller omfattning kan bli ändrat efter synpunkter som kommer fram under planprocessen. Planbeskedet är inte heller någon garanti för att kommunen kommer att anta detaljplanen eller att detaljplanen vinner laga kraft.
Vid ett negativt planbesked, det vill säga om kommunen inte avser att inleda något planarbete, ska kommunen motivera sitt beslut i planbeskedet.
Kommunen får ta ut en avgift för ett planbesked.
Plan- och bygglagen SFS 2010:900
5 kap
2 § På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda en sådan planläggning. Lag (2011:335).
3 § En begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs.
Om åtgärden avser ett byggnadsverk, ska begäran också innehålla en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning.
4 § När kommunen har fått en begäran om planbesked som uppfyller kraven i 3 § ska kommunen ge sitt planbesked inom fyra månader, om kommunen och den som har gjort begäran inte kommer överens om något annat.
5 § Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda en planläggning.
Om kommunen avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser.
Om kommunen inte avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det. Lag (2011:335).